I vårt valmanifest lovade vi att satsa extra på barnen. För som det heter i förslaget ”Sverige ska fortsätta att vara världens bästa land att växa upp i”.

I dag konkretiserades löftet i valmanifestet då satsningen på barn presenterades.
Barn i utsatta familjer behöver extra stöd, det vet vi alla. Inte mist för att dessa barn ska få chansen till en bra och ordnad skolgång. Därför ser jag hellre sådana här satsningar än Folkpartiets hårdare tag, mer läxor och prov.

Vad jag fäster mig särskilt vid är att den social ungdomsvården får 120 miljoner per år samt 250 viktiga miljoner årligen till barn och ungdomspsykiatrin. Men det finns mycket mer av bra åtgärder i denna satsning på våra barn. Läs mera om detta här!

Johan skriver också om detta idag!

Detta inlägg är pingat på Intressant.se. Andra bloggar om barn, socialdemokraterna.

8 svar

  1. Hej Anders Löwdin!

    Jag skulle vilja veta om och isåfall hur ni tänker satsa på barn med funktionshinder.
    Än så länge ser jag bara nedskärningar i sikte.

    Mvh
    Lalanda med familj

  2. Hej Lalanda

    De föreslagna förbättringarna kommer alla barn till del, även dem med funktionshinder exempelvis förbättringen av bostadsbidraget, satsningen på fler anställda i förskola, skola och fritids samt höjningen av underhållsstödet.

    Förslaget med familjelotsar är direkt riktat till familjer med funktionshindrade barn. Förslaget är tänkt att underlätta den samordning av de många olika resurser och insatser som barn med funktionshinder ofta behöver.

    Detta är en bit på väg. Men det är mycket kvar. Det finns det ännu alltför många barn som lever i familjer som är utsatta, ekonomisk eller på andra sätt. Annars är mina privata erfarenheter av omsorgen rätt positiva. Jag är ”bonuspappa” till en nu vuxen pojke med lättare funktionshinder som jag tycker fått bra stöd av både skola och omsorgen.

    Tala gärna om för mig vilka nedskärningar du ser i våra förslag. Det är viktigt för mig att få veta då jag inte tycker att denna grupp barn ska drabbas av några nedskärningar.

  3. Hej Anders!
    Tack för svaret.

    Det låter utmärkt att man tänker underlätta samordningen av de olika resurser och insatser. Som du säkert vet är det föräldern som annars alltid får vara spindeln i nätet så att säga. Och bara det är nästan ett helttidsjobb.

    Det är inte så att man direkt ser nedskärningar i förslag från politiska representanter utan snarare i verkställandet av olika slag.
    Till exempel, efter den senaste reformen där varje stadsdel skulle ta över ansvaret för särskolan som tidigare var centraliserad förlorade särskoleverksamheten i stadsdelen Hässelby-Vällingby fem miljoner kronor. Jag vet inte var de pengarna tog vägen.
    Dessa kommer inte att komma tillbaka, eftersom det är resultatet av en ekonomisk bedömning. Man bedömde alltså att mer pengar behövdes inte. Man skar alltså ner.

    Och jag kan tänka mig att något liknande har skett i flera stadsdelar.

    Ett annat exempel är korttidshemmen.
    De kostar mycket pengar, det är jag väl medveten om.

    Jag ser det dock som en försämring att ett korttidshem, som fallet är där min dotter vistas, bara får höjda anslag två gånger på nio år,
    trots att allt annat kostar mer för varje år som går
    och trots att de var tvungna att flytta till nya större och dyrare lokaler.

    De får alltså inte mer pengar trots betydligt högre kostnader.
    I det fallet har korttidshemmet bland annat fått överlämna sin buss som de haft i flera år till andra inom den stadsdelen.
    Det resulterar i att barnen blir mer eller mindre fast på korttidsboendet, de har inte längre samma möjlighet att åka på utflykter och dylikt. Det är en klar försämring.

    Dessutom, det händer ibland att barn dör och då går ett korttidsboende back, kanske med 30-60 tusen kronor på ett par månader.
    Personal sägs då upp eftersom det inte finns pengar och de inte får gå med förlust.

    Sedan ska personal anställas på nytt eftersom det kommer nya barn.

    Verksamheterna gungar och balanserar på en tunn tråd.

    Det resulterar i försämringar på flera områden.

    Det kan handla om hur personalen mår på grund av personalomsättningen, hur det påverkar arbetet och hur det i sin tur påverkar barnen.
    Personalen gör så gott de kan, men det är inte ens säker att de får göra så gott de kan eftersom de inte ens vet om de kan jobba kvar?

    En annan försämring är arbetsmiljön. Det finns ett ständigt och förklarligt behov av inköp av material, nya leksaker till hemmen och så vidare. Jag och mina vänner har själva gett bort kassar med leksaker till verksamheter när vi sett att deras är gamla och utslitna,
    och vi inser att de inte kommer att få mer pengar iår heller…

    Jag är inte säker på att idéen om resultatenheter är den bästa lösningen,
    om jag har förstått det hela rätt.

  4. Hej igen,
    jag beklagar sorgen, verkligen. Jag är inte det minsta ironisk.

    Jag hade dock uppskattat om jag hade fått lite respons på min kommentar ovan.

  5. Du ska få respons jag lovar. Jag ska bara försöka landa efter valet. En enorm trötthet har ramlat över mig. Dina frågor är väldigt intressanta.

  6. Hej igen lalandakid!

    Du har fått vänta länge på ditt svar, tyvärr.

    Jag börjar med att konstatera att som fritidspolitiker i en stadsdelsnämnd är det väldigt svårt att överblicka verksamheten. Jag märker det nu när jag läser din kommentar. De riktiga ”proffsen” på området är ni föräldrar och brukarna. Jo, jag är också förälder som jag tidigare nämnt men jag har inte behövt kämpa så.

    Här har vi politiker en massa bra idéer och ambitioner men hur förverkligar vi dem. Jag ser att det är mycket att göra. Mer samverkan och information, vi politiker måste informera oss i högre utsträckning än vad vi gör idag. Hur många i en nämnd vet hur LSS-lagen fungerar i praktiken och vilka som har rätt att få stöd via den? Hur mycket vet vi om neuropsykiatriskt funktionshinder såsom Aspberger och ADHD? Inte tillräckligt kan vi klart konstatera. Ja, det är mycket att göra

    Nu till årsskiftet kommer det att bli rätt stora förändringar i stadsdelarnas verksamheter beroende på den nya regimen i stadshuset. Vi får se hur detta påverkar omsorgen. Jag lär få återkomma till det.

  7. Hej Anders,
    tack för ditt svar.

    Eftersom socialdemokraterna nu sitter i opposition förväntar jag mig att ni ska vara vaksamma på förändringarna i stadsdelarnas verksamhet
    och jag förväntar mig självklart att du kommer att skriva en del om det i din blogg,
    så klart 🙂

    Lss-lagen fungerar i vissa fall rent uselt förresten.

Kommentarer är stängda.