Privatiseringsfiaskot – riskkapitalisterna Carema och Attendo Care

”Staden har beslutat att all verksamhet som inte är strategisk ledningsfunktion eller myndighetsutövning ska upphandlas i konkurrens eller erbjudas brukarna genom valfrihetssystem.” Detta står att läsa i den så kallade Aktivitetsplanen som Stockholms kommun har antagit och tillämpar sedan några år tillbaka.

Detta innebär att allt ska upphandlas oavsett om det är lämpligt eller ej. Med en sådan stark ideologisk ingång blir det svårt att backa från företeelsen hungriga riskkapitalister i välfärden.

Men än är inte undrens tid förbi. Media har de senaste veckorna lyckats att ordentligt fokusera på politiska sakfrågor och granskat bristerna i den av borgerligheten förda politiken inom äldreomsorgen. Man har gjort det intensivt och noggrant och fått många berörda att vittna om de otaliga missförhållandena. Detta har inneburit att regeringen och borgerligheten i stort nu slagit till en ordenlig reträtt och nu arbetar frenetiskt med skademinimering. Kan vi möjligen få se en omvärdering av riskkapitalister i välfärden från borgerligt håll, tro?

Härförleden presenterade SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) en rapport, Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd? där man gjort en inventering av tillgänglig forskning och statistik om effekterna av konkurrens i produktionen av välfärdstjänster. Man kom fram till att forskning och statistik till stor del saknas och att det är svårt att dra stora växlar på att valfrihetsreformen och omdaningen av offentlig sektor medfört de stora kvalitets- och effektivitetsvinster som man hoppades på från borgerligt håll.

Många hävdar att det finns en naiv övertro på konkurrens i välfärden. Forskarna har funnit att det är cirka tio procents lägre personaltäthet, fler timanställda och färre heltidsanställda i icke-kommunala boenden jämfört med kommunala.
Kvalitén har blivit lidande i privat vård med andra ord. Ju mer personal, desto färre liggsår skulle man också kunna säga.

Hela tiden hör man mantrat valfrihet. Men vad är denna frihet värd för dem som inte kan eller klarar av att välja? I min stadsdel Bromma har vi ett växande antal privata utförare inom äldreomsorgen. Ett dryga hundratal utförare ska garantera valfriheten och kvalitén i omsorgen om våra äldre. Att för den äldre välja är svårt. Mycket svårt har det visat sig. Drygt hälften av dem som är 77 år eller äldre saknar förmåga att själva välja utförare inom sjukvård och äldreomsorg, visar en studie från Karolinska Institutet.

Nu vitar regeringen och borgerligheten i Stockholms stadshus åtgärder för att försöka stävja vanvården inom äldreomsorgen. Man gör det inte frivilligt utan det är mer en omvändelse under galgen.
Vi får se vart allting leder till. Återstår att se om borgerligheten förmår att återvinna förtroendet i vårdfrågorna.

Bloggat om detta har:
Peter Andersson – Vårdkris, Carema och de maktlösa makthavarna
Alliansfritt – Vanvårdskandalen – sagt & gjort av högern
Johan Westerholm – Med “Baby steps” framåt mot en bättre vård
Roger Jönsson – Skrota dagens äldreomsorg och låt oss bygga en ny äldreomsorg
Lotta Olsson – Girighet är aldrig vackert…
Erik Weiman – Kvalitet ska vara självklart
Per Ankersjö – Carema Careless

Media på detta:
SvD – Lagstiftning ska stoppa riskkapitalets ränteavdrag
DN – Socialstyrelsen ska utreda
DN – Räddade sin mor från vanvård på Vintertullen
DN – Attendo tar över nytt boende trots tidigare skandal
DN – ”Trovärdigheten för hela vårdbranschen urholkas”
EX – Stockholm stad stoppar alla centrala upphandlingar
AB – Stockholms stad säger upp avtal med Carema Care

Läs även andra bloggares åsikter om Carema, Attendo Care, äldreomsorg, politik, Aktivitetsplanen, Stockholm, Bromma, sjukvård, SNS, privat vård, vård eller annat intressant. Läs även NetRoots ….