OS i Kina en besvikelse

Mycket snart startar OS i Kina. En bra tid framöver kommer dessa Olympiska spel att vara mittpunkten i all medial rapportering, alla solar kommer att skina på Kina. För regimen och många människor i Kina betyder detta spel väldigt mycket och som underhållning under 17 dygn slår spelen det allra mesta.

Men, ett mycket stort men förhoppningen om att Kina efter att ha fått möjligheten att arrangera OS skulle hyfsa sin inställning till mänskliga rättigheter har ordentligt grusats. Det ser helt enkelt ut som om just OS har gjort situationen än värre för de människor i Kina som inte passar in i regimens politiska mall.

Amnesty’s kritik, situationen i Tibet, censur och miljöproblemen är problem som inte går att vifta undan.

Jag tillhör den kategori män som inte gjort sport till någon religion, stjärnor eller lag till några personliga fixstjärnor. Sport på TV är kul ibland men inte särskilt ofta. OS är något extra dock och nog kommer jag att titta en del. Om inte annat för att det är svårt att undvika då spelen kommer att dominera i programtablåerna framöver.

Med andra ord så visst, jag kommer att följa spelen till en del. Men jag hade klart föredragit att de hade gått i ett annat land, i en annan stad. Diktaturer ska inte få möjligheten att arrangera olympiska spel är min bestämda åsikt. Dessa spel känns betydligt mindre angelägena än andra olympiska spel har gjort.

Länkar: SvD1, SvD2, DN1, DN2.

Läs även andra bloggares åsikter om OS, Kina, sport, TV, mänskliga rättigheter, politik, olympiska spel och annat intressant.

———————————————————————————————————————-
Under strecket så skriver Catti Ullström också om OS i Kina, Jonas Morian skriver om regeringens ”jobbgaranti för unga” som inte är en garanti för jobb utan mer borgerligt nyspråk. Kristian Krassman noterar att hyperkapitalisterna i Los Angeles, USA frivilligt har satt upp hinder för den ”fria marknaden”. Intressant!