Framtiden för Brommaflyget kan väl sägas vara ljus då majoriteten i Stockholms stadshus, regering och riksdag nu tänker triumfa igenom ett trettioårigt avtal för flygverksamheten. Eller så är den inte så ljus som majoriteten vill påskina?

Det nya avtalet är snart klubbat i Stockholms fullmäktige och därmed lägger sig Bromma flygplats som en våt ”smeck” över utvecklingen i det framtida Stockholm.

Det heter att:

”en växande storstad med ambitioner att vara hela Skandinaviens huvudstad behöver en flygplats nära city”. Se artikel i DN.

Detta behov har ingen kunnat styrka på ett trovärdigt sätt. Det väl dokumenterade framtida behovet av bostäder däremot bortser man ifrån.

Vårt Stockholm är eller åtminstone har en ambition att vara en storstad, en huvudstad som vill växa även i framtiden. 15 000 till 20 000 människor flyttar till Stockholms län varje år, RUFS, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen visar att Stockholms stads befolkning kommer att öka med 150 000 personer fram till 2030. Vilket innebär 80 000 fler bostäder. Var ska dessa människor bo? Flygplatsområdet är lika stort som Östermalm ska tilläggas.

Jo, majoriteten tror att de kan bygga bostäder intill Bromma flygplats, trots ett ökat framtida buller. Söder om flygplatsen och under nuvarande bullermattan, har man planerat att bebygga golfområdet med ett tusental bostäder.

I Mariehäll, norr om flygplatsen och strax utanför bullermattan, planerar man att bygga omkring 3 000 bostäder i både småhus och flerbostadshus. Bostäder kan också komma på de mindre områdena vid Lintaverken och sydväst om Solvalla.

Dessa planer finns och är mer en förhoppning hos majoriteten och samtidigt ett inlägg i debatten om flygfältets bevarande eller nerläggning. Hur trovärdiga de är får väl framtiden utvisa. Men man vill visa att man både kan äta kakan och samtidigt ha den kvar. Man vill försvaga ett av oppositionens huvudargument, som är många bostäder på Bromma flygfält.

Det nya avtalet tillåter en ökning av starter och landningar från 65 000 till 80 000 per år. Stockholms miljöförvaltning varnar för att dessa planer kan sätta stopp för byggplanerna. Gränsen 55 decibels bullernivå riskerar att överskridas i dessa områden där staden planerar att bygga nytt, bedömer miljöförvaltningen – som inte vill se nya bostäder inom så bullerstörda områden.

I så fall krävs tystare flygplan. Men inget tyder på att det kommer att ske ett genombrott med radikalt tystare flygplan inom överskådlig framtid, skriver förvaltningen. Länk SvD.

Samtidigt prövar Miljödomstolen om flygets villkor kan leda till att man fastställer en högsta bullernivå inomhus över vilken Luftfartsverket måste bekosta isolering. Det kan bli dyrt för Luftfartsverket.

På senare tid har inrikesflyget tappat marknadsandelar mot tåget. Inrikesflyget har tappat 20% av resenärerna sedan 1990. (Källa banverkets sektorsrapport 2006, sidan 24 respektive LFV). Visserligen växer Brommas inrikestrafik, men Arlanda minskar mer än Bromma ökar. Detta sker i en högkonjunktur och visar den branta utförsbacke som inrikesflyget befinner sig i. Ska man i detta läge verkligen hoppas på att flygbolagen har resurser att självmant skaffa sig grönare maskiner?

Dessutom med tanke på att de totala utsläppsminskningarna behöver vara i storleken 80–90 procent fram till 2050 blir det ändå omöjligt att bibehålla flygresande på dagens nivå.

Så ser framtiden ut för inriksflyget och för Bromma flygplats. Det nya 30-åriga avtalet för Bromma flygplats är en mycket diskutabel satsning tvärs emot miljö och de många tusen som drabbas av buller varje dag. Det vilar ett mycket tungt ansvar på dagens stadshusmajoritet.

Detta inlägg är pingat på intressant.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , .

2 svar

  1. Pingback: "L

Kommentarer är stängda.