Få länder värnar så om FN som Sverige, inbillar jag mig. Därför är det också roligt att se Göran Persson som en av värdarna för det mycket viktiga FN-mötet idag i New York. Vi har vidare Jan Eliasson i rollen som ny president i generalförsamlingen och Inga-Britt Ahlenius som nybliven chef för det interna revisionsorganet. Det blir stor representation för ett så litet land som vårt.
Hur gick då mötet? Inte så bra som många hade hoppats på. Men inte heller så dåligt att man kan var utan det.
Förutsättningarna såg bra ut till en början men så valdes John Bolton till USA:s nye FN-ambassadör och sen i sista minuten kom alla kontraproduktiva amerikanska ändringsförlag.
Så här skriver Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet den 6:e sep:
Frågan om reformering av FN har diskuterats och förberetts under flera år. Grunden för förhandlingarna under våren och sommaren är de förslag som i våras lades fram av generalsekreterare Kofi Annan i rapporten “In Larger Freedom”. Generalförsamlingens avgående ordförande Jean Ping har lett arbetet med hjälp av ett antal medarbetare. Ambitionen har varit att diskutera övergripande målsättningar och undvika att göra detaljändringar i texterna. Taktiken har varit framgångsrik – tills nu.
Många har varnat för att USA:s nye FN-ambassadör John Bolton skulle kliva in som en elefant i en porslinsaffär vid sin entré i FN-skrapan. Tyvärr verkar farhågorna besannas. Bolton har för avsikt att riva upp alla de förslag som USA vid någon tidpunkt varit emot. Amerikanerna har lagt fram hundratals ändringsförslag, vilka påverkar också ett så övergripande och viktigt dokument som FN:s millenniedeklaration.
Största framgången för mötet anses vara att åtagandena i Millenniedeklarationen – om bl a halverad världsfattigdom till år 2015 åter har fått sin plats i dokumentet.
Om den största motgången verkar de flesta ense och det är oförmågan att enas om nedrustning och icke spridning av kärnvapen.
Avslutningsvis ett klargörande från president Bush angående Iran från en presskonferens innan resan till New York och FN-högkvarteret:
– En del av oss undrar varför de alls behöver civil kärnkraft. De har ju hur mycket olja och gas som helst, sade Bush.
– Men, fortsatte han, det är varje regerings rätt att ha ett civilt nukleärt program.