graffitti1.jpg

reklam1.jpg

Graffitin är ond. Alltigenom ond är mantrat som inte går hem hos mig. För mig och som för många andra handlar det om kampen om utrymme i det offentliga rummet. Där traditionellt, reklamen är en mycket stark aktör. Den objektifierade reklamen tänker jag på i första hand men även mången annan reklam. Exempelvis de ”reklambombade” tunnelbanevagnarna som verkligen har gett sig in på graffitins traditionella domäner och då blir det tydligt – reklamens släktskap med graffiti. Bägge tränger sig inpå en. Men i många fall så måste jag tillstå att jag föredrar grafitti framför påträngande reklam, typ reklam av trosor och eller baddräcker.

Vi politiker i Bromma satsar hårt på att bekämpa graffiti, som har en stor del av dagordningen i det brottsförebyggande rådet i stadsdelen. Graffitin är ett elände, det är sant då den tappar form och mening för att helt urarta till skadegörelse. Graffiti i form av skadegörelse, avancerad brottslighet och droger har säkert sina samband även om det kanske inte är så tydligt för alla. Men framför allt så är skadegörelsen liksom den förnedrande reklamen icke valbar. Jag kan inte välja bort intrycken.

I exemplet ovan, de bägge fotografierna så har jag mina estetiska preferenser vilande på Graffitin. Riktigt snyggt tycker jag att det är. Fotot är taget på tennisplanen bredvid Tranebergs idrottsplats, Bromma.