Augusto Pinochet sjunger på sista versen

Augusto Pinochet sägs sjunga på sista versen. Jag varken sörjer eller jublar över detta faktum utan konstaterar mera att slutet alltid är detsamma oavsett man är en enkel bonde eller tyrann och diktator, som Pinochet. Men vad jag däremot undrar över är om människan, vars namn är eller var Pinochet någonsin varit närheten av att ha ändrat inställning till orderna som gavs eller metoderna som användes under militärkuppen 1973 i Chile? Diktaturen lär ha skördat minst 3 000 personers liv och i övrigt utsatt 30 000 personer för förföljelse, mord, tortyr eller politiska fängslanden.

DN citerar en kommuniké där Pinochet förklarade att

“nu vid livets slut vill jag ha sagt att jag inte hyser agg mot någon, att jag älskar mitt land över allt annat och att jag tar det politiska ansvaret för allt det som gjorts”.

En annan mycket skrämmande människa var Franz Stangl, kommendant för förintelselägren Sobibór (1942) och Treblinka (1942-1943) och ansvarig för morden på över 900 000 människor. Han dömdes i en rättegång den 22 oktober 1970 till livstids fängelse. Stangl erkände brotten, men sade vid rättegången: ”Mitt samvete är rent. Jag gjorde endast min plikt.”

Han kom senare att i samtal med journalisten Gitta Sereny, samtal som resulterade i den rika och utmärkta boken Vid avgrunden – erkänna både skuld och förstå något av vad han gjort. En förståelse som ledde till att Stangl mycket kort därpå fick en hjärtattack och dog.

Detta inlägg är pingat på intressant.

Andra bloggar om:
Augusto Pinochet, Chile, diktatur, Franz Stangl, Gitta Sereny, Vid avgrunden.