![[Logotyp] Anders Löwdin](https://lowdin.com/wp-content/uploads/2022/04/Logo_Anders_Lowdin.png){kind=logo}
I helsidesannonser i dagstidningar idag står det att Lars Leijonborg ska praktisera som lärare under vecka 36.
Jag kan inte uppfatta detta som något annat en ett spel för galleriet. Vad hinner Leijonborg skaffa sig för bild av skolan under den korta tiden han gästspelar där? Något annan än vad han redan tror sig veta?
Det är någonting skruvat med Folkpartiets skolpolitik. Pålagor, krav och hårdare tag. Lägger man sedan till kd´s önskemål på skoluniform så har vi ”hela paketet”. Med andra ord en återgång till äldre tiders skola med en äldre tids syn på pedagogikens roll.
Bra skolpolitik handlar i första hand om fördelningspolitik, anser jag. Att vi får sämre resultat i vissa ämnen än till exempel Finland beror till stor del att vi har större andel barn med invandrarbakgrund än vad dom har. Vi har en större segeration och problem som uppstår i samband med detta. Därför måste vi satsa mera på dessa bostadsområden, på dessa skolor och på lärarna i dem. Vi har inte så förtvivlat dåliga resultat som Folkpartiet och borgligheten vill påskina. Vi ligger strax över genomsnittet för OECD inom alla områden.
Varför mer betyg när vi nu har så många verktyg för uppföljning av elevernas prestationer redan? Idag gör lärarna återkommande skriftliga och muntliga utvärderingar av eleven tillsammans med både eleven och dess föräldrar. I mer betyg ser jag bara kraven och prestationsångesten. Vi är fixerade av att mäta, allt ska mätas och utvärderas. Redan en nioåring ska utvärderas, mätas och kategoriseras enligt Folkpartiets krav. Mätningar och undersökningar, särskilt de stora internationella som PISA och TIMMS ger en ytlig bild av lärande och kunskapernas kvalitet. Det säger inget om man har uppnått de övergripande målen i de nationella läroplanerna.
Man efterlyser politiker ute i verksamheterna. Ja det behövs verkligen, men ännu bättre är om vi fick fler så kallade ”vanliga människor” att engagera sig i politiken. Människor som har erfarenhet av ”vanliga verksamheter”. Inte i första hand Leijonborg och hans rådgivare som ser en chans till bra media utan mera du och jag.
Det här inlägget publiceras också på motallians.se.
Anders: Jag håller helt med dig. Jag skulle vilja se en Politikerplikt där alla var tvugna att göra ett par månader som politiker. Där de får vara med att fatta beslut och se var pengarna tar vägen till om deras barn förstör busskurer. Det skulle kanske också leda till ett ökat ansvarstagande hos medborgarna…
Desssutom skulle vi politikerna in i arbetena som politikerpliktarna har så att de får en riktig insyn i hur det fungerar…Hmm kanske inte hjärnkirurgernas arbete då…kanske skulle bli problem då…men jag tror du förstår tanken…
Hmm… nått de övergripande målen? Vilka är det? Har du läst något så luddigt som Läroplanerna på sista tiden…
“Skolans uppdrag
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (1 kap. 2 §). Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.
”
Kan du berätta för mig på vilket sätt det här är klart vem som har ansvar för vad? “främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. ” Det kan ju betyda att det räcker med att sätta på en videofilm och sedan sätta sig att läsa en tidning som lärare…(jag har faktiskt sett en vikarie bete sig så)
Det har blivit litet bättre sedan den förra läroplanen som var ännu flummigare och otydlig…Det finns inga klara och tydliga direktiv….det ska ske på kommunal nivå…vilket också görs med olika framgång beroende på kommun….jag vet inte hur det går ihop med att alla elever ska få en likvärdig utbildning? som också står i läroplanen….dessutom ska står det också att man ska individualisera och man får inte nivågruppera enligt skollagen…
Förstår du min förvirring? Utbildningspolitiken är underlig…
Hej Bengt!
Roligt att du skriver. Jo, jag måste erkänna att jag har läst läroplanerna eller läroplanen Lpo 94 och tycker inte alls illa vara. Texter kommer alltid att kunna tolkas på olika sätt, se bara på vår lagtext. Men jag tycker ändå att de har fått till Lpo94 rätt bra. Det är meningen att läroplanen ska vara övergripande och sedan under denna kommer kursplanerna som anger målen i varje ämne.
Min erfarenhet är att kommuner och skolor sedan har rätt mycket själva att säga till om och därför har ett stort ansvar för hur verksamheten bedrivs. Och det kanske är det som är problemet tycker du? De olika förutsättningarna lokalt och jag håller med dig om detta. Det är svårt att prata om en likvärdig utbildning överallt. Men målsättningen måste vara att den är eller ska bli likvärdig. Exempelvis skiljer det sig markant mellan skolor i Rosengård, Malmö och skolor i Täby. Kan vi minska problemen med segregation och utanförskap får vi också mer likvärdiga skolmiljöer.
Sedan har varje enskild skola sina mål att arbeta efter. Rektor och lärare har ett mycket stort ansvar samt då även föräldrarnas del av ansvaret och som också mycket riktigt betonas i läroplanen.
Jag träffade Baylan och en sak som jag slogs av är att han pratade om Magnetskolor och samtidigt inte förstod varför man inte drog lärdom av varandras erfarenheter….
Den erfarenhet jag har av skolan och lärarnas sätt att arbeta är att de är VÄLDIGT dåliga på att föra vidare sina egna erfarenheter och tipsa varandra om bra metoder och undervisning….
Mina erfarenheter med e-learning finns det en sak som lyser klart och det är att man tvingas att lägga ner metodik och kurser i ett skriftligt,muntligt eller bildmässigt medium som sedan lever kvar och kan användas av andra lärare…
Dessutom så när man använder samma lärplatform är att det känns naturligt att dela med sig sina erfarenheter och kunskaper om både verktyg och metodik…
Att man inte har en kunskapstrategi och närmare sig IKT-stödd undervisning i Grund- och gymnasieskolan är trist. Det som förhindrar det är kommunernas dumsnålhet samt att man inte har några nationella mål…
Tänk dessutom om kommunerna samordnar lärplatformar så att skolorna samarbetar. Då kan lärare i samma ämne på olika skolor dra nytta av varandras material….ringar på vattnet som skulle ge dynamiska effekter utan like…
Man skulle dessutom ha temaarbeten mellan skolorna. I glesbygden kan man kanske spara in långa transporter….
Hej Bengt!
Jag var tvungen att slå upp vad IKT, Information, Kommunikation och Teknologi – betydde. Nu vet jag det och jag tror att det ligger mycket i det du skriver här. Vi behöver en ökad satsning på IT och IT läromedel i skolan. Det vore bra om också datortätheten kunde höjas. Jag tror att det är på väg fast det går sakta.
Såg på din blogg att du håller studiecirkel i GIMP och tidigare (?) Photoshop. Trevligt. Själv är jag Photoshopanvändare och ska börja lära mig mera GIMP då jag nästan helt gått över till Linux. En enkel fråga, hur står sig GIMP mot giganten Photoshop?